Detta är sagan om...

du är stark

varför känns det som om du skulle ha det bättre utan mig? utan en fånig liten klängande, fnittrande, irriterande, babblande pms-flicka som följer dig som en svans? som alltid måste stå i centrum? alltid måste bli bekräftad? alltid bryr sig för mycket om sitt intryck för sitt eget bästa? som egentligen bara borde sätta sig någonstans långt borta i ett hörn och skämmas?

tjae jag skulle gärna slippa från en sån flicka.
Frågan e hur länge du står ut, hur länge du ger mig möjlighet att älska dig.

Jag hoppas att du på något konstigt vis kommer fortsätta missa dessa otroligt ettrigt dumma egenskaperna. Att du fortsätter stå ut med mig så jag kan fortsätta vara stark. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle göra utan dig.
haha joe kanske skulle strula med varenda kille jag såg för att söka tröst och sedan skämmas och må ännu sämre ;)

Jag älskar Dig för mycket för att det ska va riktigt nyttigt för ett hjärta.

...jag skulle vilja se mig själv utifrån någon annan för en dag. höra allt skitsnack och se på den där lilla patetiska, eller som några fortfarande envist hävdar, underbara, människan jag är.

Jag förstår honom inte, men litar på honom. Han säger att Han älskar mig tillbaka och så länge jag fortfarande existerar, om så bara i en liten och avlägsen del, i hans hjärta kvittar det vad andra tycker eller tänker. I alla fall när jag är ensam eller med honom så är jag lycklig. Då kan jag intala mig själv om att allt kommer bli bra

2007-08-11 @ 22:59:30 Permalink gräddvåfflans hjärnkrypin Kommentarer (0) Trackbacks ()

ögonblicksfoto

*klick*
jag tog ett foto. Det ska jag aldrig slänga. Det ska sitta fastklistrad förevigt på min minnesvägg inne i hjärnan. Jag önskar att fler fick uppleva mitt ögonblick, Vårat ögonblick.

Hår framför ansiktet, alltid det där jävla håret. Blå himmel, möjligtvis lite moln, okej då, ganska många moln, men ändå en intensivt blå himmel. Grönt gräs. Vinden som smeker. Bilar som åker. Människor kommer och går. Solsken genom ögonlocken, allt är guld. Din arm är min kudde och din andra hand har ett fast tag om min. Din hand är mjuk, hänsynsfull, känslorik. Jag älskar dig. Du accepterar mig. Det betyder så mycket. Hur lyckas du göra allt så underbart. Ärligt talat. Det där var bara en backe vid en väg innan du kom dit.

2007-07-22 @ 01:30:16 Permalink gräddvåfflans hjärnkrypin Kommentarer (0) Trackbacks ()

scones

är det bara jag som blir skrämd för harry potter böckerna?

2007-07-22 @ 01:19:48 Permalink gräddvåfflans hjärnkrypin Kommentarer (0) Trackbacks ()

hey alla älskar väl statistik?

Bra
- Jag har en pojkvän som jag älskar och som också älskar mig.
- Jag har en bästa vän som behöver mig och jag behöver honom. Han gav mig mitt självförtroende.
- Jag har en hel massa vänner som bryr sig om mig lika mycket som jag bryr mig om dom.
- Jag har en familj som älskar mig och jag älskar dom.
- Jag har bra betyg i skolan.
- Jag får ofta leenden riktade mot mig.
- Jag är duktig på att sjunga.
- Jag är duktig och stark inom idrott.
- Jag är ganska snygg.

~~Dåligt~~
- Jag trivs inte med mitt liv.
- Jag stressar sönder och har ingen fritid.
- Jag vet inte vad jag vill längre för allt känns omöjligt att genomföra.
- Jag är perfektionist men orkar inte öva, orkar inte träna, orkar inte tjäna alla andra än mig själv.
- Jag är en "duktig flicka" som inite lever det liv hon vill. Men vad vill hon?
- Jag orkar inte hålla uppe mitt leende, orkar inte träffa mina vänner, orkar inte vara snäll. Knappt ens mot min älskling.
- Jag orkar inte ständigt vara rädd.
- Jag vill för mycket.
- Mitt självförtroende är något slags twisted mind för jag vet knappt någonting längre.
- Jag känner mig hemsk.
- Jag är feg.
- Jag är för mycket, eller för lite eller bra men missnöjd.
- JAG VET INTE VAD JAG VILL!

snälla hjälp mig jag orkar inte det här. allt är bra, jovisst är det så, men ingenting är som det ska! Eller är det det? Jag kanske bara inte vet om det ännu? Jag vet inte längre...